Gå till innehåll

Åtgärder krävs för att tillgodose barns kulturella rättigheter

Blogg

Artikelns författare Heidi Rantanen och Eeva Laitinen

Barndomen och ungdomen är viktiga skeden i livet. Då lär man sig bland annat att uttrycka sig, övar sociala färdigheter och bygger upp sin identitet: med vem ska jag identifiera mig, vad är viktigt för mig, hurdan vill jag bli?

För att lösa dessa viktiga utvecklingsuppgifter behöver barn stöd från både närstående och samhället. Varje barn har i själva verket rätt till detta stöd enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (bland annat artiklarna 18 och 29):

“– – konventionsstaterna ska ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran – – utbildningen ska syfta till att: a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga”

Utifrån undersökningar finns det starka bevis på att konsten har stor betydelse för barns och ungdomars inlärning, personlighetsutveckling och mentala färdigheter såsom

I 31 § i konventionen om barnets rättigheter fastställs ännu särskilt rätten till konstnärligt och kulturellt liv. Varje barn har alltså rätt att skapa och uppleva konst oberoende av var familjen bor eller dess förmögenhet. Men vilka metoder har utvecklats i Finland för att främja barns kulturella rättigheter?

Kultur som en del av uppfostran

En lösning är planer för kulturfostran som är kopplade till den grundläggande utbildningen och som beskriver hur kultur-, konst- och kulturarvsfostran i praktiken genomförs som en del av undervisningen. I alla kommuner finns det dock inte planen, och i vissa kommuner har planen blivit föråldrad eller en död bokstav.

Situationen har förbättrats genom det riksomfattande Konsttestarna (taidetestaajat.fi) programmet för kulturfostran som når alla elever i klass 8 i Finland och som gör det möjligt för varje barn att besöka till exempel en teater, ett konstmuseum eller en symfoniorkesters konsert åtminstone en gång under sin grundskoletid.

Finansieringen av konsttestning är dock tidsbegränsad och programmets framtid efter läsåret 2023–2024 är osäker. Också finansieringen av utvecklingsprojektet med planer för kulturfostran upphör vid utgången av 2024, och det har ännu inte inrättats någon permanent struktur för det riksomfattande koordinerings- och utvecklingsarbetet kring planerna.

Vi uppmuntrar Finland att följa exemplet i de länder (till exempel Norge, Portugal och Lettland) där planerna för kulturfostran främjas genom ett eget program. Utöver utvecklingsarbetet krävs det resurser för att anpassa planerna till de läroplaner som förnyas. Också konsttestningen bör integreras som en permanent del av den finländska grundskolan och planerna för kulturfostran.

Den mångsidiga konst- och kulturverksamhet som genomförs i samband med grundskolan främjar ett jämlikt tillgodoseende av barnens kulturella rättigheter. Den ger också viktiga möjligheter att närma sig det bildningsmål som beskrivs i konventionen om barnets rättigheter, dvs. att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet och psykisk förmåga.

Källor:

Sitra/Taikusydän (2017). Faktabladet ”Näkökulmia taiteen ja kulttuurin sosiaalisen hyvinvoinnin vaikutuksiin” (pdf)

Sitra (2018). Faktabladet ”Näkökulmia taiteen ja kulttuurin vaikutuksista oppimiseen” (pdf)