Gå till innehåll

Också barn och unga som behöver särskilt stöd är experter på sina egna erfarenheter

Blogg

Artikelns författare Laura Mielityinen och Noora Ellonen

Illustrerade, gröna glasögon. Bakgrunden har färgglada ytor.

Barn och unga som behöver särskilt stöd upplever mer våld i sitt liv än andra personer i deras ålder. Skyddet av barn och unga mot våld förutsätter information om deras våldserfarenheter, men kunskapen om våldserfarenheterna hos barn och unga som behöver särskilt stöd är fortfarande bristfällig.

Barn och unga som behöver särskilt stöd blir inte hörda i våldsundersökningarna

Barn och unga som behöver särskilt stöd kan inte dela med sig av sina erfarenheter av våld på samma sätt som andra personer i deras ålder, eftersom de till stor del inte omfattas av nationella enkätundersökningar. Till exempel den viktigaste informationskällan om våld som barn och unga upplevt, den nationella barnofferundersökningen, når endast de barn och unga som behöver särskilt stöd och som trots men, sjukdom eller särskilda behov kan studera i vanlig skola.

Under våren 2022 inledde vi ett pilotprojekt inom ramen för den nationella barnofferundersökningen i syfte att testa och kartlägga de utmaningar och möjligheter som är förenade med undersökningen av våldserfarenheter bland barn och unga som behöver särskilt krävande stöd på grund av fysiska eller mentala begränsningar. Pilotprojektet utformades tillsammans med Valteri-skolorna, som är avsedda för elever som får krävande särskilt stöd.

Eftersom det finns mycket få kvantitativa forskningsrön om offerupplevelser hos barn och unga som behöver krävande särskilt stöd, ville man i pilotförsöket testa hur det elektroniska enkätformuläret för barnofferundersökningen lämpar sig för undersökning av våldserfarenheterna hos elever som behöver särskilt stöd.

Att undersöka våldserfarenheter hos barn och unga som behöver särskilt stöd är etiskt utmanande

Utgångspunkten för hörande av barn är att barnet har förtroende för sin förmåga att själv uttrycka sin åsikt i ett ärende som gäller barnet. Denna syn var också utgångspunkten för pilotprojektet. För att barnet eller den unga personen själv ska kunna besluta om sitt deltagande måste forskarna vara säkra på att barnet eller den unga personen förstår vad han eller hon har samtyckt till.

Det finns dock många etiska utmaningar och frågor i anslutning till att barn och unga som behöver särskilt stöd ger sitt samtycke. Eftersom de barn och unga som behöver särskilt stöd inte tidigare har undersökts genom en enkätundersökning, valdes till pilotprojektet sådana elever som själva kunde besluta om sitt deltagande. Detta innebar att enkäten skulle ha besvarats av barn och unga som till exempel har svåra syn- eller hörselskador eller rörelsehinder, men inte intellektuell utvecklingsstörning. När det gäller barn med utvecklingsstörning är det ytterst besvärligt att säkerställa frivilligt samtycke och det kräver ytterligare noggranna forskningsetiska överväganden. Det är dock inte ändamålsenligt att lösa alla etiska utmaningar i den första undersökningen som siktar på att testa metodologin.

Dessutom var det viktigt att de barn och unga som deltog i undersökningen kunde svara självständigt på enkäten. Det finns flera etiska frågor som hänför sig till användningen av assistenter i undersökningen. Assistenten får till exempel inte på något sätt påverka barnets eller den ungas svar.

Etiska utmaningar kan lösas

De etiska utmaningarna dryftades aktivt tillsammans med Valteri-skolornas forskningsgrupp. Den största utmaningen med tanke på genomförandet var de men och sjukdomar som påverkar eleverna i bred omfattning. Valteri-skolorna har mycket få elever med ett enda men, en enda sjukdom eller ett enda särskilt behov. Inom Valteri-skolornas elevvård upplevdes det dessutom vara för krävande och ansvarsfullt att välja ut de elever som säkert själva skulle kunna besluta om sitt deltagande i undersökningen. Pilotprojektet skulle dessutom ha varit den första undersökningen där vårdnadshavarnas tillstånd att delta inte hade begärts. Eftersom pilotprojektet inte hade någon egen forskningsgrupp eller separat finansiering kunde de etiska utmaningarna inte lösas på det sätt som krävdes.

Pilotprojektet lyfte dock fram många aspekter som kan utnyttjas och övervägas i framtiden. För det första är det enligt pilotprojektet möjligt att kartlägga våldserfarenheterna genom en enkätundersökning också bland barn som kräver särskilt stöd. Genomförandet kräver dock ytterligare forskningsetiska överväganden och ett nära samarbete med de deltagande skolorna och de forskare som satt sig in i ämnet. I fortsättningen är det särskilt viktigt att man får egen finansiering för genomförandet, eftersom undersökningen, om den lyckas, ger viktig information om våldserfarenheterna hos barn och unga som behöver särskilt stöd. Dessutom skulle den också vara vägledande för en enkätundersökning med vilken man kan lyfta fram våldserfarenheter bland barn och unga med utvecklingsstörning.

Mer information: