Är jämlikhet bara tomma ord inom reformen av grundskolelagen?
Blogg
En skyldighet att främja en fysiskt aktiv livsstil har lagts till i lagen om grundläggande utbildning. Fysisk aktivitet ska främjas som en del av skoldagens struktur, inte bara som ett idrottsämne. Kommunerna ska i början av augusti utarbeta nya läroplansprinciper som beskriver hur en fysiskt aktiv livsstil ska främjas som en del av hela skolans verksamhetskultur. Den ska också beskriva hur genomförandet ska följas upp och utvärderas.
Ungefär vart fjärde barn i Finland har någon form av funktionsnedsättning eller funktionsbegränsning. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar sig att säkerställa lika deltagande för barn och unga med funktionsnedsättning i fysiska aktiviteter och fritidsaktiviteter, inklusive skolsystemet. Konventionen förpliktar sig också att övervaka den faktiska inkluderingen av elever med funktionsnedsättning.
Kan behoven hos elever med funktionsnedsättning beaktas i skolan?
Programmet Skolan i rörelse har på 16 år expanderat till en nationell verksamhetsmodell. Uppföljningen av programmet visar inte i vilken utsträckning elever med funktionsnedsättning och begränsad funktionsförmåga har beaktats i dess åtgärder. Stödmaterialet för den fysiskt aktiva livsstilen som riktar sig till kommuner saknar tips för att involvera barn och unga med funktionshinder samt anpassad fysisk aktivitet.
För att främja effektiv inkludering av elever med funktionsvariationer krävs att skolpersonalen utvecklar sina färdigheter i tillämpad idrott. Aktiviteterna bör anpassas så att elever med funktionsvariationer kan delta utan onödiga hinder. Det kan innebära alternativa sätt att genomföra aktiviteter, användning av hjälpmedel, anpassning av lokaler och tidtabeller, parallell handledd verksamhet eller flexibilitet i bedömningen. Grunderna i tillämpad idrott är en självstudiekurs online som även inkluderar en närstudieperiod.
Ett mer omfattande tvärprofessionellt samarbete än i nuläget skulle kunna erbjuda verksamhetsmodeller där barn med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor och lära sig en fysiskt aktiv livsstil tillsammans med sina klasskamrater. Till exempel har en modell prövats i Villmanstrand, Riihimäki och Brahestad där en fysioterapeut arbetar heltid i skolan.
Idrottstjänsterna i Joensuu, Åbo och Jyväskylä lånar även ut hjälpmedel eller funktionell utrustning för användning inom utbildningsinstitutioner. Hjälpmedel som lämpar sig för anpassad idrott eller parasporter kan hyras från Para Equipment-tjänsten för en hel grupp eller ett lag, till exempel för experiment i rullstolsbasket, parahockey eller goalball och deras tillämpningar.
I bästa fall rör sig hela klassen. En kamcykel som lånas från kommunen möjliggör aktiv förflyttning för en elev som använder rullstol, till exempel skolresor och simhallsresor med klassen. En fysioterapeut som deltar i idrottslektionen kan genomföra övningar som är lämpliga för eleven samtidigt som hen ger läraren handledning. Att integrera blindfotboll och rullstolslekar i skolans fritidsturneringar ger trevliga upplevelser för hela skolgemenskapen.
Förverkligandet av jämlikhet för barn med funktionsnedsättning inom åtgärder för en fysiskt aktiv livsstil måste följas upp. Utan riktade åtgärder är jämlikhet bara tomma ord.