Gå till innehåll

Kroppsfrid i fritidsverksamhet är en rättighet för barnet

Blogg

Artikelns författare Tiia Hagström (arbetsgrupp med uppgift att minska stigmatiseringen kring fetma), Anne Kuusisto (Neuvokas perhe, Suomen Sydänliitto), Kerttu Keto (Jyväskylä yrkeshögskola, Likes)

Hur känns det för ett barn att gå till sin hobby om hen redan på förhand funderar på om hen själv eller hens kropp duger som den är? Idrottsföreningar vill erbjuda alla barn möjlighet att röra på sig. I fritids- och hobbymiljöer kan det ändå förmedlas uppfattningar om vilken typ av kropp som anses vara bra, hälsosam eller atletisk. Barn tar lätt till sig attityder kring kroppen och deras egenskaper som finns i omgivningen. Fördomar kopplade till fetma eller rädsla för att gå upp i vikt berör inte enbart barn med större kroppar. Stigmat kring fetma kan öka pressen på barn i alla storlekar att se ut eller vara på ett visst sätt, och därför berör frågan alla barn i hobby- och fritidsmiljöer.

Varje barn har rätt till kroppsfrid och att växa i sin egen takt

Varje barn har rätt till att höra och känna att hen och hens kropp är värdefulla och bra precis som de är. Idrotts- och motionshobbyer kan ge barn möjligheter att lära sig nya saker, uppleva rörelseglädje, skapa sociala relationer och känna gemenskap. Barns motions- och idrottsmiljöer är viktiga arenor för att utveckla en fysisk livsstil som kan följa med genom hela livet. Att främja och skydda barnets kroppsfrid stöder barnets rätt att delta, höra till gruppen och bygga upp en positiv relation till sig själv tillsammans med andra. Genom sina hobbyer formar barnet på många sätt sin uppfattning om sig själv och sitt eget värde.

Temat för Veckan för barnets rättigheter 2026, ”Varje barn är värdefullt”, speglar innehållet i utbildningsmaterialet Kehorauhanturvaajat, som tagits fram som en åtgärd inom arbetsgruppen Minska stigmat kring fetma inom Nationella programmet för hälsa och välfärd ”Terveydeksi”. Syftet med utbildningsmaterialet Kehorauhanturvaajat är att stödja en motions- och idrottskultur där barnets rätt till tryggt deltagande, jämlikhet och kroppsfrid förverkligas. Materialet är ett praktiskt verktyg om kroppsfrid för instruktörer, tränare och andra som arbetar i barn och ungas fritidsmiljöer. Utbildningen utmanar de sätt att tala som upprätthåller fetmastigma och som länge varit en del av den finländska motions- och hälsokulturen.

Tre motions- och fritidsföreningar i Mellersta Finland deltog i piloteringen av utbildningsmaterialet hösten 2026. Utifrån responsen från piloten upplevdes kroppsfrid som en mycket viktig fråga i föreningarna. Vuxna har en central roll i att säkerställa kroppsfriden, och med detta vill man stärka inom föreningsverksamheten. Det färdiga utbildningsmaterialet publiceras i början av 2027 och kommer att vara tillgängligt för alla.

Hur vi talar om kroppar påverkar barn

Vuxna har ett ansvar om hur man talar om sin egen och andras kroppar i hobbymiljöer och i olika situationer som har att göra med motion och fritidsaktiviteter. Fetmastigma handlar inte bara om diskriminering eller mobbning på grund av vikt eller utseende. Ofta syns det också på mer subtila sätt, till exempel genom antaganden om ett barns fysiska förmåga, kommentarer om vikt, jämförelser mellan kroppar eller ett språkbruk där smalhet och viktminskning ses som mått på framgång.

Även välmenande kommentarer eller beröm från vuxna kan signalera att endast vissa typer av kroppar är eftersträvansvärda, kompetenta, fysiskt aktiva eller vackra. Barn kan snabbt ta till sig sådana attityder. Dessa budskap kan få ett barn att känna skam över sin egen kropp.

De vuxnas uppgift är att säkerställa att varje barn känner sig välkommet, uppskattat och tillräckligt precis som hen är. Det innebär till exempel att aktivt ingripa i kommentarer om kroppar, att värdesätta kroppar av alla slag och att uppmärksamma barnets framgångar utan att bedöma utseende eller vikt. Uppmuntran, positiv uppmärksamhet och konstruktiv respons i hobbyverksamheten får oftast både barnet och atmosfären att blomma.

Alla som möter barn och unga i sitt arbete eller i vardagen kan skydda och främja barnets rätt till kroppsfrid. Vi kan alla varaväktare av kroppsfriden.